Viktgalningen är tillbaka

Vägde mig i morse och till min stora förtjusning har jag nu bara ca 1kg kvar till vad jag vägde när jag blev gravid.
Dock va det ju redan då några kilo mer än vad jag "borde" väga.
Och inte ser jag ut som jag gjorde då.
Men det har bara gått 3v och jag har fått världens finaste gåva....
Vad gör då lite slapp hängmage!??

Men från och med på måndag börjar jag och Patrik ett lite mer hälsosammare liv.
Han ska börja på kickboxning och i väntan på att jag får lov att träna ordentligt blir det dagliga promenader för min del.
Godis intages ENDAST på helgen.
Vi måste båda 2 få bukt med vårt sockerberoende.







En av min "smarta" ideér

Ju längre tiden går i denna graviditeten desstu mer känner ( och ser ) jag hur inte bara magen växer utan även resten av mig.

Och det gillar vi ju inte!!



Men eftersom jag är helt slut efter varje arbetsdag, orkar jag
( förrutom mina små promenader till och från jobbet ) inte gå och träna på gymmet på kvällarna.


Så istället tänkte jag som så här:



När nu sommaren närmar sig med stormsteg och förmodligen min ballongkropp även så. Kan jag ju köpa en massa sköna långklänningar och ha på mig för att dölja elefantkroppen.
MEN då kan man ju inte ha tjocka sladdriga fettarmar till det.


Så jag har den senaste tiden dammat av mitt "gummiband"  och står numera framför tv:n på kvällarna och tränar armarna.
Om det gör den nyttan jag tänkt mig, återstår att se.......



För tidigt att tänka på att få bort graviditetskilona????

Efter alla mina smakprov av kakorna ( för ja, det ingår faktiskt när man bakar ) tyckte jag att det nog behövdes en powerwalk.

Jag gick den  "vanliga" runda, och undertiden förvånades jag över alla joggare. Jag har nog aldrig sett så många hurtiga människor.
Plötsligt tycket jag inte min duktiga promenadsrunda va då duktig längre.

Hade någon frågat mig för ett par år sedan hade jag aldrig trott att jag skulle säga detta:
Jag saknar mina regelbunda joggingrundor som jag hade förra året!

Och visst, egentligen finns det väl ingen definitiv anledning att inte börja med det detta året också.

Men för det 1:a: Så tycker jag att det är på tok för kallt för att jogga nu. Jag klarar inte av att andas ordentligt i denna kylan.

Och för det 2:a: Så råder det så delade meningar angående att jogga under graviditeten.
Ena sidan säger att det är en jätte bra träningsform för gravida, medan andra sidan säger att man bör undvika det.
De allra flesta säger dock att man kan fortsätta med de flesta träningsformer i lagom dos och undvika maxpuls.

Min fråga är då:
Vad menas med lagom?
För jag har då aldrig varit med om att jag INTE varit slutkörd efter mina joggingrundor...

Så jag vågar helt enkelt inte riskera något och håller mig istället till mina raska promenader, cykling och lätt styrketräning.

Men efter sommaren är det hårdträning och maxpuls som gäller!

Detta är mitt mål:





Jag är inget stort fan av henne personligen, men jag är grymt imponerad av hennes träning och självdiciplin.

Men det är många månader framåt.
Nu ska jag bara koncentrera mig på att njuta av resten av denna graviditeten, resten tar vi tag i då.....









Det här med träning

Jag sa redan från början att "jag ska minsann träna genom hela min graviditet"
Men nu har  halva tiden gått och hittills har jag bara varit på gymmet 1gång ( om den gången ens räknas ) och promenerat vid ett par tillfällen.


Så imorse bytte jag direkt om till träningskläder, för att pusha mig ännu mer att verkligen gå dit.
Tror ni att jag kom dit?
Nej, istället ställde jag mig och laga mat, la mig framför tv:n och för 30 minuter sen bytte jag om till mina vanliga kläder.


Kanske blir det iallafall en kort promenad för att hämta ut ett paket, och ikväll ska jag träffa Majsan på stan.
Att shoppa kan ju också räknas som motion...




Detta känns nästan som ett minne blott.

Hur va det för er?
Tränade ni under er graviditet eller unnade ni er 9 månaders vila och frossa?



Ett kärt återseende

Idag har jag efter över 2 månader, äntligen satt min fot på gymmet igen!
Om det va skönt??
Nja, det finns det väl delade meningar om.
Det är hemskt vad snabbt man tappar konditionen, styrkan och motivationen.
Men nu mår jag ju bra igen, och då finns det inte längre några undanflykter att INTe gå.
Ikväll blir det "födelsedagsmiddag" med Majsan.

Topp Hälsa

Patrik vet att jag älskar sladdertidningar och jag gillar ju att träna, så för ett par månader sen, fixade han en premunation på tidingen "Topp Hälsa".

Vad han inte visste då, va att jag nån vecka senare skulle få reda på att jag va gravid.
Jag får ju därför inte ut lika mycket utav innehållet som annars varit meningen.
Men tro mig, jag ska spara alla exemplar till efter graviditeten!
För då kommer det behövas alla tips, ideér hjälp och motivatinon som möjligt.

Träningsnarkoman???

Varje gång jag tjatar på Patrik att han ska följa med och träna, gnäller han alltid om att det är så tråkigt!
och visst, vem tusan tycker egentligen, helt ärligt ( om man nu inte räknar med Zumba och annan dansträning ) att det är kul att träna??


Men känslan man får efter att man är klar med ett pass eller en omgång, gör att det är värt mödan. När svetten rinner och man känner att man gett sitt allt. Då mår jag BRA!



Idag kände jag inte alls för att gå och träna, men jag drog mig dit ändå. Men jag tillät mig själv att ta det lite lugnare idag.
Så jag tog några tidningar och satte mig på en motioncykel. Förena nytta med nöje, kan man kanske kalla det.
Men när tidningarna va slut upptäckte jag att jag minsann cyklat 1h, ca 2mil!
Nu kände jag mig istället på gång och trippade upp en våning för lite styrketräning.
Det hela avslutades med några km på löpbandet!.
Sammanlagt nästan 2h på gymmet!
Efter det kände jag mig ordentligt utmattad och allmänt skön i kroppen!

( och mitt dåliga samvete för alla kakor jag åt tidigare idag är inte lika stort )


Hur är det med er?
Är ni träningsälskare eller har ni träningsfobi?


no work, no play

Trots att jag inte sov mer än ca 4h i natt. ( somnade inte förrän vid 5-tiden) och egentligen nog hade mått bra av att ligga kvar i sängen och sova ikapp några timmar, kände jag mig för pigg i hjärnan för att koppla av.

Och eftersom jag inatt ( som alla andra nätter, när jag inte kan sova ) länsade kylen på både en delicato boll och några skivor ost, kände jag att det kommer inte förbrännas av sig själv.

Så på åkte träningskläderna och jag bad en snabb bön till vädergudarna om uppehåll ( de senaste dagarna har det börjat regna varje gång jag varit ute och joggat eller promenerat )


Men efter ett ösregn i morse har det hittills varit uppehåll och jag lyckades för en gång skull hålla mig torr.
ca 9,3km blev det (ritade sträckan på eniro så det är ju inte exakt ) och tiden låg på 55min. ( kände mig lite seg i benen så bättre går nog)

Är det bra? Okey? Godkänt? Dåligt? Kasst?





Vad kvällen bjuder på vet jag inte än. Patrik jobbar och kanske skulle några på hans jobb  ut och ta en drink efteråt. Jag sitter hemma så länge och väntar på information. OM man ska göra sig i ordning eller krypa ner i mjukiskläderna.





Dag 2

Även idag har energin hängt kvar.
Trots att jag har "jobbat" 4h, har jag ändå hunnit med 1 förmiddags promenad och nu precis 1h jogging.
Naturgodiset sedan igår tog precis slut, men nu ska det inte inhandlas något mer!
Nu ska håret städas ut, väskan packas, magen få lite mat, kroppen lite färg och sen en liten dusch på det.
vad hittar ni på en fredagskväll som denna!???

Vart kommer energin ifrån??

Igår när jag va ute och joggade, tvingades jag att stanna efter typ 35min och sen promenera resten av rundan hem.
Jag gav alltså upp!
Det har inte hänt en endaste gång sedan jag först började jogga.
Men jag hade verkligen ingen ork kvar och kroppen kändes helt stel och trött.
IDAG däremot, känns det som jag tryckt upp ett par duracellbatteri i rumpan!
Jag har redan hunnit med 2st powerwalk-rundor á 1,5h var, och en cykeltur på ca 1h.
Och än är dagen inte slut. Ska man kanske ta en joggingrunda ikväll också? eller är det till att överdriva??
Nej, jag lämnar nog det tills imorgon istället!




Jag har däremot inte kommit tomhänt hem från mina små utflykter.
Efter första promenadrunda fick jag med mig en liten påse med naturgodis hem, vilket självklart blev uppätet ganska snabbt, så efter cykelrundan fick jag med mig en större påse nötter/naturgodis.
Därmed kan vi ju alla konstatera att min duktiga motionsdag trots allt går minus.
Men är det värt att springa runt en hel dag för att njuta av dessa godbitar???
Absolut!


Den eviga vikthetsen

Jag har hållit på och bantat ända sen jag flyttade ner till Helsingborg igen. Vilket va dec-08.
Resultatet har hela tiden legat på 1-2kg viktnedgång.
Betyder det på:
  • att jag har fel taktik eller diet?
  • att jag har extremt dålig självdisiplin?
  • eller att jag helt enkelt inte har något att "banta bort"?
Jag önskar att jag kunde säga att det va det sista, men tyvärr måste jag erkänna att det nog beror på självdisiplinen.
Träningen går bra och ibland t.o.m mer än väl. jag promenerar, joggar och tränar på gym.
Maten är jag också ganska duktig med. Jag äter regelbundet, 3ggr per dag. Jag har inga som hellst problem med att be om extra grönsaker istället för pommes och jag känner inte att jag behöver pasta, ris, potatis eller feta såser för att vara nöjd. ( dock kan det ibland slinka ner någon brödbit eller potatisklyfta när man är ute och äter )
Så vart ligger då problemet? Varför står vikten stilla?
Jo, jag älskar nämligen att tugga eller ha något i munnen hela tiden!
mellan måltiderna, på buss och tågresorna, när det är lugnt på jobbet, innan jag ska hoppa in i duschen, på nätterna när jag inte kan sova och speciellt på kvällarna, i soffan framför tv.n.
Det kan handla om allt mellan, knäckebröd, nötter, tomater, läkerol, choklad, musli m.m
Detta är mitt problem och varje dag är det en kamp mot tuggandet!
Att sluta är lättare sagt än gjort, och eftersom det från början va ett beteende som jag bytte in mot att sluta röka, kan man se det som många år av inbiten vana.


Tips och ideér är dock alltid välkomna!




All good things comes in 3

jag började dagen med en promenad, delvis för att förbränna lite fett, men även för att inhandla nybakade bullar till Älskling ( okey, det slank väl ner någon till mig också )
Det fortsatte sedan med att jag vinkade av älskling vid tåget i eftermiddags, och tog sen en omvägspromenad hem.
Detta slutade med, efter att rastlösheten och ensamheten börjat infalla sig, att jag nu ikväll tog promenad nr 3.

Många tycker att det är tråkigt att promenera. Jag däremot älskar promenader.
En promenad med en vän för att snacka strunt
En promenad med sin käraste för en romantisk stund
En promenad ensam, för att samla tankarna
Eftersom hösten verkar ha kommit till Helsingborg idag, har jag sprungit runt i en skön och avslappnad outfit i form av, leggins, patriks T-shirt, kofta och gummistövlar

Måndag hela veckan

Då va det måndag igen. Dock innebär det tvärtom för mig än för många andra denna veckan. Jag jobbade i helgen och är nu ledig ända tills helgen igen.
Efter 3 dagars tjat ( från min sida ) började vi den nya veckan med ca 1mils motionsrunda. Jag joggade och Patrik cyklade bredvid.
Imorgon åker Älskling hem och då dröjer det 2,5 vecka innan vi ses igen.
Jag gillar inte detta!
Du ska ju alltid vara nära mig!








Storlek 26!

Va inne på H&M nu på lunchen och provade lite kläder, däribland jeans. Jag brukar ha stl 28-29. ( i de jeansen som jag inte kan knäppa har jag 27 ) Så jag testade först ett par 28:or. Hmm, jag kan nog gå ner en storlek.
Ut igen och till min besvikelse fanns det inga 27:or. Är det ens lönt att testa 26, tänkte ja.

Men kan ni tänka er. DEM PASSADE!

Bara just därför va jag tvungen att köpa dem!

Så nu ska jag gå runt och njuta i ett par jeans i stl 26 utan att behöva använda gummiband i midjan


Idag va dagen...

då jag sagt att det skulle ske
och idag va dagen då det faktiskt skedde.....

Jag sprang min första MIL!
10,7km t.o.m för att vara exakt!


Nu förstår jag varför det va 3 veckor sedan sist...

Att jogga är jobbigt, men att jogga i 25-30 grader kvavt väder eller strålande sol är OTROLIGT jobbigt!
 
35min fick räcka för idag.  Sen såg jag ut såhär:




Livet efter semestern

Efter 2 nätter i Göteborg är jag åter igen attackerad av myggen. Myggstiftet verkar inte hjälpa ett skit trots att jag rollar in hela mig med det! Patrik tycker att jag är gnällig, men jag får panik och blir helt galen av de små helvetesakerna.
 jag kan INTE bo här!


 Iallafall, så va det ju inte det jag skulle säga, utan för sjuttioelfte gången har jag åter igen bestämt mig för att ta tag i mitt socker/ nöt /läkerol beroende. Så efter denna helgen är det slut med läkerol ( kanske nått paket ibland ) och choklad och nötter får ENDAST ätas en dag på helgen!
 Hur svårt ska det egentligen vara?

Detta betyder ju att eftersom jag lyckas samla på mig en ganska imponerande samling snacks nu ( och slänga allt känns ju som ett slöseri, men att spara på det känns inte som ett alternativ )tänkte jag fördela det på följande vis:

Choklad- Hinner jag äta upp denna helgen
Daim- Patrik
Djungelvrål ( oöppnad )- Kikki
Jordnötter (oöppnad )- Mamma
Nötblandning - Patrik och papperskorgen

måste även uppta mina joggingrundor igen. Men när det är så varmt är det skönare med promenader

Winter 2010, here we come!


Träningsbluff

Dem säger ju att den bästa träningen utförs på morgonen innan frukost.
Både p.g.a att det ger bäst resultat men även för att man tydligen orkar mer då och blir piggare under dagen.
......................det första kan jag inte säga så mycket om. Det säger ju nästan sig själv att tränar man innan man äter förbränns maten lättare, och sen är det ju helt enkelt bevisat att det stämmer.
Det sista däremot, har jag bara en sak att säga om:
Bullshit!

-Jag va ute och joggade nu imorse och jag trodde jag skulle dö efter ½ rundan.
- för några år sen fick jag och en arbetskompis för oss att vi skulle träna på morgonen innan jobbet. Kl.07.00 va vi på gymmet, men inte kändes det som man gav allt då. och när jag sen kom till jobbet och om jag inte hade en kund direkt på morgonen, somnade jag alltid, sittandes på en stol!
Så slutnotan av detta:
Morgonpromenader kan jag ta för det är lugnt och skönt, men all annan form av träning väntar jag med till efter frukost!


Hur är det för er? Tycker ni samma som mig eller har ni något tips på hur man orkar lika mycket på morgonen som eftermiddagen?

<<<<<<Nu ska jag ut i solen och steka upp mig lite till.>>>>>>>


this shoes were made for running

Imorgon ska jag ut till pappa för en ny runda i löparspåret,men häromdagen berättade han att han ökat rundan till 7km ( den va 6km innan )

För att undvika att inte orka hela rundan och därmed låta pappa vinna, gav jag mig idag efter jobbet ut på en runda. Och då utökade jag det med ett varv i slingan.


Tack vare eniros "mät sträcka", lyckades jag efter många om och men få reda på att jag faktiskt sprungit hela 7,5km idag.

( det betyder även att min vanliga hbg-runda faktiskt ligger på 6,5km och inte 5,5km som jag tidigare trott )

Nu får du passa dig pappa för nu är jag på språng! =)



obs: det är ej jag på bilden. lånad av google.

 


alla behöver vi lite vila

Efter att ha varit så duktig och gått upp och joggat fre-lörd-sön- morgon ( det känns i benen nu kan jag säga ) så tog jag idag en vilodag. Så i morse blev det bara en kort promenad istället.
Resten av dagen ( eller iallafall tills jag bli rastlös ) tänkte jag spendera med att bara slappa och ta det lugnt.
Har även lite mat och bak inplanerat och en promenad hem från jobbet med Patrik ikväll. Annars ser dagen lugn ut.
Det är nu endast 27 dagar kvar till semestern.
SNÄLLA GE MIG LITE SOMMAR OCH SOL TILLS DESS!!!!!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0