Olivia 1 år!

Tänk att vi vid exakt denna tiden för 1 år sedan var påväg att bli hemskickade från förlossningen då värkarbetet stannat av 2 ggr och jag fortfarande inte hade öppnat mig någonting.

Men i sista sekund beslutade sig lilltjejen för att sluta dra ut på tiden och 17.24 den 30 juli 2011, kom världens finaste prinsessa till världen.

 

 

Det är helt sjukt att det redan gått 1 år och att vår lilla bebis inte längre är så liten.

 

   

 

Det har varit ett väldigt omtumlade första år. Inte minst p.g.a Olivias sjukdom.

Jag kan helt ärligt säga att det INTE blev som jag föreställt mig. 

På gott och ont!

Det har utav tvekan varit det BÄSTA, värsta, jobbigaste, roligaste, mysigaste och mest påfrestande året i mitt liv.

Men trots alla motgångar är Olivia det bästa jag gjort och det finaste jag har.

 

 

 

Många brukar göra en lista på allt sina barn kan, men jag tycker inte det är rättvist mot Olivia.

Hon gör så gott hon kan under sina förutsättningar och vi hade inte kunnat vara mer stolta över henne.

 

Hon är ljuset i vårt liv och anledningen till att vi lever.

Utan dig finns inget oss!

 

 

Detta inlägg är dedikerat till dig, min dotter, min prinsessa, min lilla Pivis.

 

Jag kan inte i ord beskriva hur mycket jag älskar dig.

Jag skulle gå genom eld och göra vad som hellst för dig.

Du ger mig styrka att orka när livet känns tungt, du ger mig glädje att leva varje gång du ler.

Du förgyller varje minut av varje dag, och jag kommer älska dig i all evighet.

 

Grattis min älskade Olivia på din första födelsedag

 Puss och kram

Mamma

 

 

               

 

 

11-07-30

1 års kalas

För exakt 1 år sedan låg jag i sängen och fick min allra första värk,18,5h senare resulterade det i en liten flicka. Nu ett år senare sitter jag i soffan, min dotter sover i sin säng och jag har precis monterat en utav hennes födelsedags presenter som hon fick idag.

 

 

Tack till alla som kom och firade med oss.

Och tack för alla fina presenter. 

Även om Olivia tyvärr hade en mindre glad dag ( mycket p.g.a en tand som är på G ) så uppskattade hennes mamma och pappa hela dagen och var så stolta och glada över att få fira vår dotter.

 

  

 

         

 

Vi lyckades nästan undvika regnet. Det kom några droppar men det var ändå så vi kunde sitta ute.

 

Det bjöds på grillbuffe av hamburgare, korv och grillspett, bullar och kakor och massa tårta.

 

 

 

 

 

 

 

Incontro

Igår efter jobbet mötte jag upp Emma, Armina ( + en vän ) och Tobias i stan för en cider/vin och lite mat.

Efter ett misslyckat försök på "Bar himmel" där det visade sig vara 2-3h väntetid gick vi istället till "Incontro"

 

Där blev det Pasta och kalvfrikadeller och 2 cider.

 

 

Jag är så glad att Carro fixade (även ) detta jobbet till mig.

Jag trivs som tusan, både med jobbet, kunderna och framför allt med kollegorna ( och chefen )

 

Att ha kul tillsamans både på jobbet och utanför är nog för en del ganska ovanligt, och även om åldern varierar med allt från 18år -40+ har vi ändå lika kul tillsammans.

 

  

Stranden

I torsdags var jag ledig och medan Patrik spenderade dagen i ett öltält med massa ( enligt mig ) skitmusik, åkte jag och Olivia till stranden med Elnaz och lilla Victoria.

 

Olivia va på betydligt bättre humör och det blev trots några tråkiga krampanfall en väldigt mysig och trevlig dag.

 

  

 

 

På kvällen kom Emma, Armina och Tobias ifrån jobbet, med mat och medan de 2 sista somnade på soffan, låg jag och Emma och va så där löjligt övertrötta och fjantiga. 

 

 

Tagen på bar gärning

Häromdagen när vi höll på och plocka undan och städa och sånt, så satte vi Olivia i sin gåstol så hon fick roa sig där en liten stund.

Efter ett tag hör jag gitarrljud och hittar lilla sötisen såhär.

 

 

Det ska börjas i tid.

 

Vårdbidrag

Tack vare min chef fick jag i våras reda på att vi kunde söka vårdbidrag för Olivia.

 

I juni skickade vi in ansökan och idag blev det beviljat.

Vi kommer få 1/4, vilket inte handlar om några stora summor pengar , men det är ändå det lilla extra varje månad som kan behövas ibland. 

 

 

Anslagstavla

Ser era anslagstavlor också ut såhär:

 

 

( kan tillägga att alla besök är för Olivia )

 

 

Idag är en ny dag

Tack så mycket för era fina värmande kommentarer.

 

Idag meddelar pappa att lilltjejen haft en bättre dag.

Hon har busat och gett ett par små leende och nu ikväll fick hon smaka vår mat ( färsk tagliatelle i pastasås ) och det slutade med att hon ätit ca 15 små pastabitar.

Duktiga flicka!

 

Däremot valde vi ändå att ringa sjukhuset i morse för att be om ett nytt EEG.

Eftersom humöret försämrats så mycket senaste tiden och hon dessutom haft vakenkramper senaste 2 dagarna ( hon har bara annars det i samband med sömn ) ville vi kolla så det inte skett någon försämring.

Dem satte henne som prio och skulle försöka fixa en tid till nästa vecka.

 

Läkaren sa även att en känd biverkning av Keppra ( en av Olivias mediciner )  var irritation och aggression, så han tyckte vi skulle sänka dosen då vi ändå inte sett någon förbättring av kramperna sedan vi höjde den.

 

 

Nu hoppas vi på att vi ska få en lite gladare och nöjdare dotter.

 

  

 

 

 

Så jävla orättvist!

Jag vet att det alltid kommer finnas de som har de värre.

Jag har åtminstone en dotter. Hon andas och hon kommer leva, men det betyder inte att jag ska behöva nöja mig med det.

 

 

Att ha ett sjukt barn är en grej.

När de har en sjukdom som man inte vet om dem någonsin kommer bli av med eller hur den kommer påverka dem .DET är jobbigt och rent utav hemskt!

 

Men att ha ett sjukt barn som dessutom är missnöjd största delarna av dagen är fruktansvärt!

 

Det gör så ont i mig när jag ser henne ledsen, det värker i mitt hjärta när jag inte kan göra henne glad och jag får så dåligt samvete när jag blir irriterad på henne för att hon bara gnäller. 

 

Hon är snart 1år och jag kan fortfarande räkna gångerna hon skrattat högt på mina båda händer.

Hon är otroligt otålig och tröttnar på saker direkt samtidigt som hon är  väldigt svårflörtad.

 

Det har kommit till den punkten för MIG att jag ibland inte orkar vara nära andra barnfamiljer. 

Jag blir avundsjuk på deras "perfekta" lilla värld och tycker bara mer synd om vår. 

 

 

Detta kan göra mig så förbannad!

Varför Olivia? Varför jag? Varför vår familj?

 

Livet är så orättvist och även om jag ALDRIG velat byta bort min dotter så önskar jag att situationen vore annorlunda.

 

Jag är ju som vilken annan mamma som hellst.

Jag vill bara busa leka skratta och älska mitt barn.

Men Vem bestämmer att jag inte ska få göra det??

 

 

 

Skam den som ger sig

Jag har ju hela tiden gnällt och klagat på att morgonträning är skit!

Att man inte kan prestera 100%

Och jag står fortfarande fast vid att jag orkar betydligt mer på eftermiddag/kväll.

MEN det betyder inte att jag inte gillar känslan av att starta dagen med en lång runda eller ett svettigt pass på gymmet. För det GÖR jag!

 

Så imorse efter att jag vägt mig och upptäckt att jag gått upp 1,5kg på en vecka ( tyvärr inte muskler utan det beror nog på alla kg lösgodis jag ätit i veckan ) så var det bara att snöra på löparskorna och ta på sig träningskläderna.

Nu skulle det joggas bort några gram!

 

 

Och till min stora förvåning kände det lättare än tidigare.

Det kanske inte gick i någon turbofart, men desstu längre, och jag kände mig inte så där slutkörd som jag annars gjort på morgonen.

 

Så nu kan jag fortsätta denna soliga lördag med lite bättre samvete och kanske t.o.m belöna mig med en bit födelsedagstårta.

 

  

 

2 mindre smickrande bilder på mig efter en skön joggingrunda.

 

 

När föredrar ni att träna?

Morgon-kväll?

Löpning-hemma-gym?

elller inte alls?

 

 

 

 

 

v.29

Det har varit väldigt dåligt med inkägg här på sistone.

Har varken haft inspiration ork eller tid att blogga.

Dessutom kan jag inte längre mms-blogga, och orkar inte alltid öppna datorn.

 

Denna veckan har jag jobbat 3 dagar. Olivia och Pappa har busat och tittat på en massa fotboll ute (Gothia Cup )

 

  

 

Vi var hos logopeden i onsdag och eftersom det inte går så bra med pureer ska vi nu testa att ge lite mer bitar ( det funkar ju lite bättre men ost, bröd och pannkaksbitar ) och även lite mer kryddstark och saltad mat.

 

Så kämpar vidare och igår fick Olivia testa pasta med smör och grillkrydda.

Hon gapade åtminstone och tuggade men hon har fortfarande svårt med att svälja det.

 

 

Annars så har det äntligen börjat röra på sig i gåstolen.

Olivia fick den av sin morfar när hon va 9 månader och den har varit en av favoriterna sedan dess.

Dock har det varit ganska stillastående och som mest har hon vridit sig lite eller backat några cm.

 

Men förra veckan när jag jobbade kom det en video från Patrik, med en betydligt rörligare liten tjej.

( Har försökt lägga in videon på datorn  men det funkar inte )

Då hade hon minsan fått in tekniken och numera är det ibland lite rally här hemma.

Hon kör framåt, backar, vrider och ställer sig upp med raka ben.

 

 

 

Nu har jag jobbat klart för denna veckan och nu väntar 3 lediga dagar.

Jag hoppas på mycket sol så vi kan vara ute och mysa och leka.

Ikväll är Patrik ute på after work. Undertiden har jag lugnt hemmakväll och ska ännu en gång ha en sista ätarkväll innan det blir godisuppehåll.

 

 

Tror ni jag någonsin kommer klara att äta godis med måtta?

 

 

Imorgon blir det kalas för lilla Arvid som fyller 3år på söndag.

Vad gör ni andra i detta tråkiga sommarvädret?

 

 

Trevlig helg på er!

 

 

 

Skitdag

Ibland har man sånna dagar då inget blir som man tänkt sig och allt bara känns skit!

 

Igår va en sån dag!

 

 

•  Det va höst och halv storm ute så utomhusaktivitet kändes inte så lockande
• Jag va shoppingsugen men hade inga pengar
• Hade ont i magen så jag vågande inte träna
• ville möblera om hemma, men fanns inget att ändra.
• ville trycka i mig 2 ton godis, men då hade jag bara fått ångest

 

Allt kändes bara så tråkigt och jag var så rastlös!

 

 

Men idag är en ny dag.

Solen skiner någonstanns bakom alla moln, vinden har lugnat sig lite och trots att det inte är tal om någon sommarvärme, ska hela familjen ta en promenad och kolla in Gothia cup som börjar idag.

 

    

 

Lite bilder från gårdagens förmiddag ( innan min skitdag började  ) och på kvällen då Olivia piggade upp mig med lite myspys

 

Från öl till inredning

Häromdagen kom Patrik hem med några öl från systemet.

I glasflaska.

 

Jag tyckte själva flaskan va så fin så dem pryder numera vårt vardagsrumsbord.

 

Onsdag

Gårdagens ledig dag spenderades  med bebisträff, 2 promenader och grillning.

 

    

 

Idag och imorgon är det jobb, sen ledigt 3 dagar.

Då blir det tapaskväll och bad (?) hos chefen.

 

Idag skippade jag cykeln och joggade hem från jobbet.

Perfekt sätt att få in träning i vardagen trots att man jobbar och inte vill förlora tid med sina barn.

Jag har 6km till jobbet så det blir en lagom liten runda.

 

 

Grå substans, sjukgymnast, neurokirurgi.....

 

 

 

Igår var vi på sjukhuset med Olivia.

 

 

Det verkar som dem nu har hittat orsaken bakom hennes epilepsi.

 

Dem hade granskat Olivias MR på en epilepsi konferens och hade då hittat Grå hjärnsubstans som " hamnat fel"

Detta är tydligen en vanligt orsak till många epilepsier.

Först och främst sätter man in medicinering som hjälp, men fungerar inte det ( vilket det inte riktigt gjort hittills på Olivia ) så kan man börja diskutera kirurgi.

 

I november kommer dem göra en ny MR och då ska även en  neurokirurg vara med och kolla möjligheterna för om man kan operera bort "problemet"

 

Bara själva ordet OPERATION får mig att rysa och jag vill hellst inte ens behöva prata om det ännu.

Jag hoppas verkligen att vi slipper det och att dem kan få rätt på medicinerna.

 

Utöver det skrev Ann-Charlotte ( läkaren ) en remiss till sjukgymnasten som ska utvärdera Olivias utveckling och kanske ge några tips och hjälp på vad vi kan göra för att hjälpa henne på traven.

 

 

Hon höjde även dosen på ena medicinen.

Ann-Charlotte sa flera gånger att hon var så glad och positivt överraskad över hur fin Olivia är och hur bra ögonkontakt hon ger. 

 

Hon väger nu 10,2kg och är 75cm lång. Vilket betyder att hon ligger exakt på den kurvan hon låg innan hon blev sjuk. Så nu är det dags att börja gå upp i vikt igen. 

 

 

Nästa besök är inte förrän slutet av augusti.

 

 

 

Idag skulle vi egentligen till logopeden men dem ringde nyss och avbokade p.g.a sjukdom.

Så nu tar vi det lugnt innan det blir bebisträff i eftermiddag.

 

*Bilderna är ifrån förra veckan,när jag jobbade och Pivis och pappa hade sommarmys.

Rekord

Det har blivit en del träning i de senaste inläggen och här kommer ytterligare ett.

Men dett aär nog mest för att få skryta lite. :)

 

Det blev ingen Military Fitness i måndags.

Emma va "bakfull" och bangade, så då avbokade jag också.

Men träning helt och hållet kunde jag inte skita i, så istället gav jag mig ut på en lugn joggingrunda.

 

Jag stängde av ljudet på runkeeper då jag kan bli lite stressad till att springa snabbare av den,.

Och denna gången var ju inte syftet att springa snabbt utan långt.

 

Och visst bler det långt. Rekordlångt t.o.m.

 

 

Efteråt gick jag hem och anmälde mig till GÖTEBORGSVARVET!

Nu ska bara avgiften betalas in sen är jag bokad!

Någon som hänger på?

Leftovers

Eftersom det är sommar och varit fint väder i veckan, har vi grillat en del.

Och oftast blir det ju något över.

Korv, fläskfile och kyckling var det denna gången och tillsammans med potatis, lök, morötter och zuccini, blev det en god hemmagjord pyttipanna.

 

 

Vad har ni för leftovers favoritet och tips?

 

 

Revansch

Efter min "misslyckade" morgonträning, drog jag igår kväll på mig träningskläderna för en revansh.

Samma runda, men annan tidpunkt.

Jag bytte även ut PW mot jogging.

Så 2km jogging dit och 2km jogging hem + 2 km spurt på tid.

 

Och titta! Det ÄR bättre att träna på eftermiddag/kväll.

 

 

( Innan sommaren är slut ska jag klara det på 9min! )

 

 

Ikväll har jag lurat med mig Emma från jobbet på Military Fitness.

 

 

 

 

Lördagsträning

Jag brukar följa en hel del bloggar, och ibland när jag inte har något för mig brukar gå in och läsa några av deras länkade bloggar.

Igår var en sån dag.

Olivia hade somnat för kvällen och Patrik va ute och drack ett par öl.

 

Jag halkade in på en träningsblogg.http://blogg.alltforforaldrar.se/lofsan/

Hon gav väldigt många bra tips på olika träningar och hade lagt upp videos för snabba hemmaträningar, som jag absolut ska testa.

 

Dessutom var hon ju grymt vältränad och detta trots att hon har 2 ganska små barn.

 

Sånt inspirerar mig och får mig att vilja ge mig ut på en ordentlig joggingrunda eller köra ett hårt pass på gymmet.

Tyvärr var ju klockan efter 22.00 och jag hade ingen möjlighet till det.

( så det blev några plankor och lite armhävningar hemma i vardagsrummet ) :)

 

Idag däremot gick jag ut på en PW innan frukost, men istället för att bara promenera ( som jag ibland kan tycka känns lite mesigt ) bestämde jag mig för att gå ner och köra lite spurt längst med ån.

( där finns en raksträcka som är ganska exakt 1km. Jag körde den fram och tillbaka )

 

Tänkte jag skulle matcha min tid jag hade när vi sprang 2km på Military fitness.

Då sprang jag på 9,32min, men det kunde jag bara glömma idag. 

10,28 stannade klocka på och ännu ett bevis på att jag verkligen inte kan prestera allt så tidigt på morgonen.

 

 

Sammanlagt blev det  2km pw dit,  2 km pw hem, 2km löpning, och innan jag gick hem tog jag ett par varv i trapporna upp till vattentornet.

Nu är jag redo för ( vad jag hade önskat ) en solig och trevlig lördag.

 

 

 

 

Olivia Viola Roemmelt

Jag tycker det är väldigt kul med namn, men det är samtidigt väldigt svårt.

Det är ju så permenanent. Inget man kan byta lite då och då för man tröttnat på det.

 

Redan när jag blev gravid hade jag 2 favoritnamn.

Lava om det blev en flicka och Milo om det blev en pojke.

 

"Tyvärr" var jag ju inte ensam i valet om namn och Patrik ratade båda direkt!

 

Med på min lista fanns då även:

 

Flicknamn:

Alva

Olivia

Tuwa

Liv

Isabella

 

 

Pojknamn:

Adrian

Benjamin

Johannes

Charlie

 

Patrik hade:

 

Maia

Ellie

 

Med tiden slutade det med att vi va överens om

Olivia och Adrian

 

Dock ångrade sig Patrik nån vecka innan förlossningen och gillade helt plötsligt inte Adrian längre.

Men ut kom ju en liten tjej och det var aldrig någon tvekan om vad hon skulle heta.

Det va en riktig liten OLIVIA!

 

Viola kommer från Patriks farmor som heter just det. ( dessutom tycker jag det är väldigt fint och eftersom vi från min sida inte har några släktnamn så kändes det enkelt )

 

Hade det blivit en pojke, hade han hetat Nils i mellannamn, då typ alla i Patriks släkt ( inkl han själv ) heter det.

 

Roemmelt kommer självklart ifrån mig.

Valet mellan det och Karlsson va för mig inget svårt val.

Varför heta som alla andra när man kan vara lite mer unik?

Dessutom har jag hela tiden varit väldigt klar i att jag INTE tänker ta Patriks namn när vi gifter oss, utan istället kommer han bli en utav oss.

 

Olivia Viola Roemelt.

Det bästa från oss båda!

 

 

 

 

 

Back 2 work

Igår va Patriks första pappadag och idag va min första arbetsdag.

Kommer jobba 3dagar/v i 3 månader, under tiden är Patrik hemma.

Sen till hösten går jag ner till 1-2 dagar/v fram tills Olivia börjar dagis i januari (?)

 

Måste erkänna att det tog emot lite att gå imorse när mina 2 älsklingar låg och sov så mysigt i sängen.

 

 

Men jag fick massa uppdateringar om vad de gjorde under dagen.

Och av bilderna att döma verkade dem ha det bra. Även utan mamma.

 

 

 

 

Imorgon är jag ledig och då ska jag och Olivia träffa Cintia och hennes son Kevin. Kevin har samma epilepsi som Olivia och samma symptom och biverkningar.

 

 

Olivia 11 månader

Fick en kommentar igår , med en fråga om hur det var med Olivia.

Att jag inte uppdaterat om henne på ett tag.

 

Anledningen till det är att det helt enkelt inte hänt så mycket.

Hon är fortfarande inte bra men heller inte sämre.

 

För ett par veckor sedan ringde vi sjukhuset pga att hon haft så mycket kramper under en period. Vi blev då tillsagda att öka ena henne medicin.

 

Sedan dess har vi sett en liten förbättring.

Hon har fortfarande 2-4 anfall om dagen.

Men dem är kortare och oftast svagare.

 

Maten går det fortfarande dåligt med.

Hon äter jättebra av vällingen, men inte något annat och dricker ingenting.

Vi har kontakt med en logoped men än så länge har det inte gett några direkta framsteg.

Vissa dagar får vi i henne några smulor med bröd och någon nagelstor klick med fruktpure, men oftast är det kalla handen som gäller.

 

Vi försöker att inte bry oss om hennes försening i utvecklingen och egentligen bryr vi oss inte. Så länge hon kommer göra det någongång, så är det viktigare för oss att hon mår bra och är glad.

Men man kan inte låta bli att "jämföra" henne med sina jämngamla kompisar.

Hälften utav dem är uppe och går och dem andra far och flyr runt på andra sätt.

Det blir så tydligt när Olivia sitter där ensam kvar med en kudde bakom ryggen.

 

Men hon kämpar på, och hon har blivit mycket mer nyfiken och intresserad av saker och ting.

Hon vill ha allt man håller i och slänger sig ofta åt alla håll och kanter. Dock håller inte mysklerna riktigt så hon orkar inte ta sig upp själv igen. Men hon försöker åtminstone.

 

Så med andra ord:

Vi kämpar på alla 3 och det går väl framåt, om än väldigt långsamt!

 

 

 

 

Mamma vs Pappa

Så här ser det ut när mamma shoppar kläder

 

 

och så här ser det ut när pappa shoppar:

 

 

ECCO

 

Jag måste åter igen hissa mina skor jag fick av Patrik för nån månad sen.

Dessa underbara skor från ECCO.

Många förknippar ECCO med fotvänliga tråkiga tantskor, men där har ni fel!

 

Däremot har dem lagt ner mer omsorg just på komforten, och trots att dessa skorna är ganska så höga så är dem grymt bekväma.

 

Jag har aldrig varit en klack-tjej.

Först berodde det på att jag va längre än de flesta av mina vänner. Att jag sen dessutom hade problem med "hallux valgus" knutan gjorde att utbudet på skor som passade mig va ganska minimalt.

 

Men när jag sen blivit över 20år, opererat foten och började känna att jag kanske trots allt ville ha lite nygga skor med klack, så kom nästa problem. Jag kunde inte gå i dem och efternån timme hade jag värk och blåser.

 

Men det problemet är nu äntligen över.

Jag hade dessa hela bröllopet i maj och på dopet igår och hade inte ont en sekund.

I Love them!

Tack älskling

 

( mina kostade 1500:- minus min rabatt hos Patrik, men jag såg på ECCOS hemsida nu när jag skulle leta efter en bild att dem va nersatta till 1050:- )

 

 

 

 

 

 

Btw: Jag hade den beiga klänningen med ärmar och Olivia hade den vit och röda klänningen med boleron ( bild 3 )

Tanken va att här skulle vara en snygg bild på mor och dotter men eftersom vi fick stressa iväg till kyrkan glömde vi bort det.

 

 

Utvärdering

Nu är det söndag och snart slut på denna veckan.

 

Jag kan helt ärligt säga att  jag NÄSTAN följt mitt träningschema till punkt och pricka.

 

Jag har tagit en PW varje morgon innan frukosten ( förutom lördag, då det istället blev en familje promenad på förmiddagen. När man väl får med sig Patrik så får man passa på )

 

Jag skulle träna 5 pass och har hittills gjort 3.

 

I fredags regnade det alldeles för mycket för att ge sig ut och jogga så vi stannade hemma, gjorde pizza och firade att Patrik jobbat sin sista dag innan han nu går på pappaledighet.

 

Så idag tänkte jag försöka få in ett sista träningspass.