Träningsnarkoman???

Varje gång jag tjatar på Patrik att han ska följa med och träna, gnäller han alltid om att det är så tråkigt!

och visst, vem tusan tycker egentligen, helt ärligt ( om man nu inte räknar med Zumba och annan dansträning ) att det är kul att träna??

Men känslan man får efter att man är klar med ett pass eller en omgång, gör att det är värt mödan. När svetten rinner och man känner att man gett sitt allt. Då mår jag BRA!

Idag kände jag inte alls för att gå och träna, men jag drog mig dit ändå. Men jag tillät mig själv att ta det lite lugnare idag.

Så jag tog några tidningar och satte mig på en motioncykel. Förena nytta med nöje, kan man kanske kalla det.

Men när tidningarna va slut upptäckte jag att jag minsann cyklat 1h, ca 2mil!

Nu kände jag mig istället på gång och trippade upp en våning för lite styrketräning.

Det hela avslutades med några km på löpbandet!.

Sammanlagt nästan 2h på gymmet!

Efter det kände jag mig ordentligt utmattad och allmänt skön i kroppen!

( och mitt dåliga samvete för alla kakor jag åt tidigare idag är inte lika stort )

Hur är det med er?

Är ni träningsälskare eller har ni träningsfobi?

Jag tycker att det är riktigt skönt att träna.

Och jag vill helst träna själv... Tar så onödigt lång tid när man är med någon man känner på gymmet. det sköna med att träna själv är ju att man kan tänka på allt eller inget!

Det får vara måtta med allt !!!

Hahha ^.^ ser ut att va goakaker det där xD

Jag går i basket och joggar en halv mil varannan dag.