När min chef för några veckor sedan frågade mig.
-Shoppar du lika mycket som dem andra?
Svarade jag nej, men jag tror nog att jag får ändra mitt svar lite.

Medans min kära pojkvän låg hemma i sängen och va sjuk, va jag ju tvungen att fördriva tiden på något sätt, och vad bättre sätt än att shoppa?

Ett par jeans som jag knappt kunde andas i. men efter en dag på jobbet hade dem töjt ut sig något.
varför köpa en storlek större liksom?



En tunika som i ljuset hemma såg helt okey ut, när jag däremot senare kom till jobbet och kollade mig i spegeln upptäckte jag att den va ganska så genomskinlig, och kanske va det inte det bästa valet att ha en svart bh under.=)

 

Armbandsberoende som jag är va jag ju tvungen att inhandla några sådana också.

Jag är med mina armband som folk är med sitt smink. jag känner mig helt naken utan dem.

Nu är det Desperate Houswifes, so bye bye