Avdelning 325

För ca 1 månad sedan började vi se att Olivia, om hon "stod" eller satt ner slängde ihop sig.

Någon gång satt hon i sin matstol och slog då huvudet i bordet.

Jag frågade på BVC och hon sa att det nog berodde på att hon testade sig och musklerna inte riktigt höll.

Vi köpte det och tänkte inte så mycket mer på det.

Men med tiden blev det mer och mer och nu började det mer bli som serier med kramper  och hon drog liksom ihop sig i små ryck.Detta höll på i ca 5-15 min, 3-4ggr/dagen

Detta kom vare sig hon stod, satt, låg på rygg, mage eller åt.

Vi märkte även att Olivia slutade "prata", skrattade inte längre och va allmänt nerstämd, gnällig och i mellanåt hysteriskt ledsen.

Jag ringde då BVC och frågade om råd.

Då trodde dem det handlade om magknip eller att hon inte va redo för smakportionerna så vi blev tillsagda att sluta med de och se om det försvann.

Det gjorde det inte.

Så jag ringde BVC igen och bad om att en läkare skulle kolla på henne.

Vi fick då en tid till vårcentralen i onsdag.

På vårdcentralen trodde dem tvärtemot BVC och sa att det troligtvis inte alls hade med magen att göra.

Vi tog upp våra funderingar om att det kanske va någon form av epilepsi och eftersom hon inte hade sett "kramperna" kunde hon inte avfärda eller konstatera att det var det, så hon skickade en remiss till barnakuten.

Vi fick tid på tisdagen efter ( alltså imorgon 20 /12 )

Men att bara sitta hemma och vänta gjorde bara oss mer och mer oroliga och efter att ha gjort misstaget att gå ut och läsa på internet bestämde vi oss för att åka upp på barnakuten i fredags.

Och tur var ju det.

Jag vet inte om det berodde på att jag filmat hennes kramper, men vi blev direkt tagna på allvar och efter en "vanlig" undersökning fick vi direkt komma och göra ett eeg.

Ett eeg som bekräftade våra föraningar.

Olivia har infantil spasm.

En form av epilepsi som visar sig just i serier med kramper.

Vi blev inlagda och utredningen började.

Stackars lilla flicka. Hittils har hon utstått otaliga stick och blodprov, urinprov, ryggmärgsprov, ögonundersökning, hudundersökning och ultraljud av hjärtat.

Kvar har vi röntgen, fler blodprover och nya eeg varje vecka.

Efter 4 dagar på sjukhuset fick vi äntligen permission och fick åka hem.

Det har varit 4 hemska, jobbiga och tråkiga dagar.

Där va så många patienter att det inte fanns några egna rum, så vi fick dela. Första natten var vi inte mindra än 4 olika familjer i samma rum.

Men jag kan inget annat än säga att personalen va underbar.

Varenda en utav dem.

Så tack till er och tack för allt ni gör för att få min dotter frisk.

usch vad hemskt, stackars lilla Olivia, men vilken tur att ni kom in och fick hjälp!!! När man väl är inne i sjukvården så blir man väl omhändertagen.

Stora kramar till er och hoppas att allt blir bra!

Kram på er och va skönt att ni får komma hem lite.

Kram på er och va skönt att ni får komma hem lite.

Olivia ser helt underbar ut, man ser i hennes ögon på det sista kortet,att hon mår mycket bättre, det lyser i dem igen Kram till mitt lilla barnbarn, och kram till er också Tina och Patrik

Blir så berörd av att läsa detta. Har själv vårdats på Drottnings Silvias barnsjukhus. Jag hoppas verkligen att Olivia ska bli bra!!!